Häxprocessen
n/a
Svenska Kyrkan ber om ursäkt.
Häxprocess eller häxjakt kallas de händelser framför allt under 1400- till 1600-talet, runt om i den kristna världen, där människor, i de flesta områden framför allt kvinnor - häxor - anklagades för samröre med Satan.
I överförd betydelse används båda termerna om tillstånd av upphetsning i samhället, en organisation eller ett samfund, då en energisk aktivitet utbryter för att utrota eller oskadliggöra motståndare av någon typ. Orden används ofta med negativ laddning för att påskina att jakten på något sätt saknar relevans eller legitimitet.
De första häxprocesserna
Irländska botgöringshandböcker från 600-talet och kyrkomötet i Paderborn 785 visar att föreställningen att det skulle kunna existera häxor avvisades av den kristna kyrkan under tidig medeltid. Om någon anklagades för häxeri försvarade kyrkoledare de anklagade och ålade anklagarna botgöring. Om någon mördade någon i tron att denna var en häxa dömdes mördaren till döden.
En kraftig omvälvning inträffade genom Påven Gregorius IX som 1233 förklarade att det var gudi behagligt att söka upp och ålägga häxor botgöring. De första belagda häxprocesserna inom den kristna världen hölls på 1230-talet (i Trier), vid en tidpunkt då botgöringshandböcker brukade föreskriva en mild botgöring. Gregorius IX var också skyldig till att tillåta avrättning av heretiker och grundandet av inkvisitionen.
I äldre litteratur förekommer skildringar av häxprocesser i Toulouse 1275, men Norman Kohn och Richard Kieckhefer kunde på 1970-talet visa att dessa berättelser grundar sig på en roman utan historisk bakgrund författad av Etienne Leon deLamothe-Langon 1829.
De första avrättningarna av häxeridömda inträffade efter domar i världsliga domstolar i Schweiz och Kroatien på 1360-talet.
På många håll lades häxprocesserna under inkvisitionen, vilket dock var bättre än den folkliga lynchjustisen. Häxerianklagelser blev ett bekvämt sätt att göra sig av med motståndare. Nya påvliga bullor utfärdades i ämnet 1317 och 1327. Jeanne d'Arc dömdes för häxeri i en engelsk domstol 1431.
Häxhammaren
Under påven Innocentius VIII ökade häxförföljelserna. Samma år som denna gav sin välsignelse till brännandet av häxor, 1487, utkom också Malleus maleficarum, mer känd som Häxhammaren, författad av Heinrich Institoris (Kramer) och Jakob Sprenger. Boken avsågs som en vägledning vid sökandet, avslöjandet och oskadliggörandet av häxor. Den är ett synnerligen kvinnofientligt verk och är i modern juridisk mening fullkomligt förkastlig - bland annat förordas förfalskning av rättegångsprotokoll för att få till stånd fällande domar.
Med Häxhammaren som stöd skred särskilda kättardomare till verket. Balthasar Voss dömde på detta sätt på 19 år omkring 700 häxor (även manliga). Remigius var en häxdomare under senare delen av 1500-talet som lyckades få 900 häxor brända inom loppet av 16 år, bara för att slutligen själv dömas och brännas. Det ansågs önskvärt att uppvisa nit i sitt sökande efter häxor, vilket fick stiften att söka döma så många som möjligt. Würzburgs stift ska ha bränt mer än 200 häxor 1627-1629, Strassburg 1615-1635 inte mindre än 5000. Andra områden som nitiskt bedrev häxjakt var Schweiz, England, Skottland och Frankrike.
Häxjakterna avslutas
Bland de första som sökte påvisa att häxjakterna var tvivelaktiga var Johann Weier (omkring 1560). Anton Praetorius publicerade 1602 boken Gründlicher Bericht von Zauberey vnd Zauberern ("Grundlig Redogörelse om trolleri och häxmästare") som var riktad mot häxjakt och tortyr. Senare skulle den reformerte prästen Balthasar Bekker i Amsterdam 1691 angripa vidskepligheten, och hans verk fick en framgångsrik efterföljare 1707 i Christian Thomasius' verk. Preussen var bland de första att förbjuda häxprocesser (1721). 1734 års svenska lag föreskrev halshuggning, stegel och bål för häxeribrott.
De sista häxbränningarna kan ha varit 1749 nära Würzburg, där Maria Renata Saenger von Mossau avrättades, och Anna Göldis avrättning 1782 i Glarus, Schweiz. Barbara Zdunk avrättades så sent som 1811 i Preussen.
Häxprocesser i Sverige
Sverige var ett land med få häxprocesser i jämförelse med andra länder i Europa. De begränsar sig dessutom till en kort med intensiv period; de åtta åren mellan 1668 och 1676, då den häxhysterin som kallas "Det stora Oväsendet" bröt ut och orsakade en stor mängd häxprocesser i landet. Det är också denna häxjakt som är mest utforskad och som brukar beskrivas i historieböckerna.
Anklagelser - och i vissa fall även domar - om häxeri förekom alltjämt då och då, även senare. Sammanlagt avrättades omkring 300 personer i de svenska häxprocesserna, vilket är betydligt färre än antalet män som under samma tid avrättades för tidelag. Den 15 juni 1704 halshöggs i Stockholm Anna Eriksdotter, den sista i Sverige som avrättats för häxeri. Den sista gången någon blev dömd för häxeri i Sverige var dock 1724; dessa domar var inte dödsdomar utan spöstraff. Sveriges sista häxprocess utspelade sig 1757; 18 personer blev då förklarade oskyldiga efter att ha utsatts för tortyr. 1779 avskaffades dödsstraffet för trolldom.
(Text tagen från: Wiki )
Hm, var det inte då man testade folk för se om de var häxor/trollkarlar, genom att slänga dem i vattnet. För se om de flöt? ;) Flöt de så betydde de var häxor/trollkarlar, om de drunknade så var de vanliga människor :P Snacka om att folk tänkte logiskt på den tiden ;)
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
#1 Jepp så var det, och visade det sig då att man var häxa så blev man bränd på bål istället
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
The Happy Ending? xD
#2 Å andra sidan så kunde man inte dömma någon till döden om denna inte erkänt brottet först.
Logiken var konstig. Kan inte budorden så bra - men visst står det att man inte ska döda sin nästa? Borde då inte processorerna hamna i helvetet för att ha dödat de oskyldiga som sjönk?
Jag tycker att kristendomen har en "konstig" gud - varför skulle han inte vilja att de fromma levde kvar på jorden?
Konstigt, konstigt
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
#4 Ja konstigt är det, förstår det inte jag heller.
Någon som läst Häxornas försvarare? Om inte så kan jag rekomendera den boken, superintressant
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
#5 Det är Jan Guillo som skrivit den va?
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
#6 Jepp det är han som skrivit den
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Jag är inte helt borta i bokdjungeln
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
Sånt här är ju bara för jäkligt på ren svenska, att det har förekommit.
Häxornas Tid som gick på Tv förut var intressant att se. En del kvinnor förr som dömdes för häxeri och inte blev brända på bål, de fick stå kyrkoplikt istället som straff, som det hette. Då skulle man stå inför sin församling i kyrkan och delge öppet sin ånger om vad man gjort, för att senare kunna bli upptagen i församlingen igen.
Absolut och ändå var häxprocessen kort i Sverige jämfört med många andra länder där terrorn försiggick i nästan 100 år. Tror det var 20-30 år i Sverige.
Borde kunna det här exakt egentligen, men det kan jag inte.
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
Fast i Sverige var det väl väldigt ovanligt att bränna dom levande på bål? De flesta blev väl halshuggna först?
#11 Stämmer
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
#12 Vad bra! Jag skrev en "uppsats" om häxprocessen i skolan. Tur att jag hade rätt då…
Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!
Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta!
# 13 Ja det var tur det
#15 Jupp