Häxhattar, ödleögon som kokar med fladdermöss och paddor. Långa näsor med vårtor på. Det är väl så en häxa och häxkonsten beskrivs, gärna i sagor. Sen så festar ju häxor gärna på blåkulla också. Alla dessa fantasier, men vad är häxkonsten egentligen? Det som beskrivs här är en del av vad som kan kallas nyhäxkonst. Häxkonst innehåller så mycket mer, men istället för att bjuda på hela kakan så har jag valt att bjuda på ett smakprov av vad häxkonsten kan innebära.
Häxkonst och wicca är tätt förknippade, trots att de oftast är vitt åskilda saker. Med det menas att man inte är wiccan automatiskt, bara för att man är häxa. Även om många wiccaner kallar sig för häxor, så behöver det inte betyda att man automatiskt är häxa för att man wiccan. Vanlig titel inom Wicca är präst och prästinna, som är varje insvuren medlems rätt att titulera sig med. Wicca är en religion, häxkonsten i sig är religiöst obunden.
Mer om Wicca.
Det finns dock en hel del problematik med att beskriva modern häxkonst, eftersom varje häxa gör vad som passar denne bäst. En häxa kan vara både manlig eller kvinnlig och behöver inte kalla sig häxa för att utöva konsten. Man får kalla sig vad man vill och vad häxkonst är, det beror på vad den betyder för en själv. Att syssla med häxkonst är väldigt individuellt och väldigt fritt. Därför behöver man inte göra saker och ting på det här sättet, bara för att man är häxa. Vill man hellre använda en banan för luft så får man det, man anpassar häxkonsten efter sig själv.
En häxas verktyg:
Athamé (en dolk) representerar elementet luft och kan t.ex. användas för att rita en cirkel eller dra till sig kraften med. Athamén är också en fallossymbol, alltså den representerar guden. Den ska ligga i öster på altaret. Den används inte för att skära fysiska saker och bör inte användas tillsammans med gudinnan om den spillt blod.
Trollstav tillhör elementet eld och ska ligga i söder på altaret. Även detta verktyg representerar guden och används t.ex. till att rita upp en cirkel.
Bägare representerar gudinnan och tillhör elementet vatten. Denna ska stå i väster på altaret och i denna kan man ha vin eller annan "trolldryck" man planerar att dricka i en ritual. Bägaren representerar gudinnans livmoder och kan ibland få kniven i sig som en symbol för fruktsamhet. Kniven är i detta läge inte en kniv utan en snopp.
Pentagram tillhör jordens element och är en av gudinnans symboler. Den ska ligga i norr och kan användas som skydd mot onda andar.
Ett altare är dock inget krav, även om det kan vara praktiskt att ha en fast arbetsyta, det kan liknas vid ett skrivbord.
Kvasten används inte för att flyga på, utan för att rena det magiska rummet från negativa energier.
Mortel används för att krossa örter man ska ha till trolldrycker.
I Kitteln kokar man sina trolldrycker eller salvor.
Rökelse, ljus dessa symboliserar luft respektive eld, och kan ersätta athamén och trollstaven. Ljus kan användas i ljusmagi eller färgmagi. Rökelsen används oftast för att man ska komma i rätt stämning för det arbete som man ska utföra. Salvia används med fördel ifall man vill rena ett föremål eller ett rum från negativa energier.
BoS Book of Shadows är en bok där en häxa skriver ned sina magiska ritualer, recept på trollformler och annat som denne kan finna användbart i sin magi.
En häxas tro
En häxa är oftast religiöst obunden, det enda gemensamma för häxor är tron på sig själv - tror man inte på sig själv och sin magi kommer magin inte att fungera. En häxa väljer själv de gudomar som passar häxan bäst och arbetar oftast med dem. En del häxor tror inte ens på gudomar. En wiccansk häxa följer dock sitt coven, det är en skillnad mellan häxkonst och wicca.
De flesta häxor är ekletiska, alltså de väljer själva de gudar som passar dem bäst. Det kan innebära att de dyrkar keltiska, nordiska, grekiska, romerska, mesopotamiska gudar samtidigt. Fler gudomar finns ju och det finns många fler kulturer.
Vanliga gudomar är Isis (egyptisk), Innana (mesopotamisk), Hecate (grekisk), Diana (romersk), Freja (nordisk), Brighid (keltisk) Morrigu (keltisk) Cernunnos, även känd som den behornade guden (både keltisk och romersk). Cernunnos ska dock inte förväxlas med djävulen som är en kristen uppfinning och ytterst få häxor är kristna. Ofta så sammanfattas gudinnorna som Mångudinnan (den trefaldiga gudinnan). För att inte glömma moder jord. Naturligtvis finns det många manliga gudomar som man kan dyrka också, man väljer det själv.
Det finns också de som följer en specifik tradition, t.ex. den nordiska och då används de gudarna, men man behöver inte ens tro på gudomar för att utöva häxkonst så länge man tror på sig själv.
Den enda trosinriktning häxor har gemensamt är alltså tron på sig själv och sina förmågor.
Det magiska arbetet
Det är nu man ritar cirkeln, som skydd mot negativa energier som kan komma och förstöra det magiska arbetet. Låt nu inte Hollywood och sagor påverka er när ni hör magiskt arbete. Det är knappast så att häxor får saker och ting att flyga eller utrotar demoner. Det magiska arbetet utgår från att man omvandlar universums energier så man får det man vill ha. En besvärjelse behöver heller inte vara krånglig, poetisk eller rimmande, och man behöver inte ha vatten kokande i kitteln så man kan slänga i paddor och ödleögon.
Kristaller och örter det finns ett antal kristaller med magiska verkningar som kan vara bra att ha vid en ritual. Vill man t.ex. ha resebeskydd så är månsten en bra kristall att bära på sig, framför allt om man ska göra nattliga resor eller resor över vatten. Örter används bl.a. till rökelse och trolldrycker.
Ljusmagi är inte ljus magi utan magi där man använder sig av ljus för att åstadkomma vad man vill ha.
I färgmagi använder man färger för att framkalla effekten man vill ha. Skulle man behöva ett extra tillskott med pengar så är ett grönt ljus lämpligt att använda, men det kan lika gärna vara ett grönt tygstycke. Man väljer själv.
Dygd och synd
Det finns något som heter mörk och ljus magi. Det är inte nödvändigtvis så att den mörka magin är ond, och det är inte nödvändigtvis så att ljus magi är osjälvisk.
Det är helt okej att använda sin magi för att gynna sig själv, man får be om vad man behöver och lite därtill. Det räcker dock inte att kasta en pengabesvärjelse för att bli rik. Att tända ett grönt ljus och sedan säga "gör mig rik" och sedan inte göra något mer åt det, är helt verkningslöst. Man måste nästan köpa en lott och skrapa i samband med ritualen för att kunna få lite extra pengar.
Det finns inga dygder eller synder, naturligtvis så ska man se till att man inte skadar någon som en bieffekt av en besvärjelse.
Vissa bestraffningar/belöningar finns dock, det man skickar ut får man tillbaka tredubbelt. Skickar man ut goda energier så får man tillbaka goda energier x3, och förbannar man någon så får man tillbaka det x3. Detta är en regel från Wicca, det finns de häxor som följer den, men det finns minst lika många som inte gör det.
Högtider
De magiska högtiderna är faktiskt desamma som wiccas högtider, eftersom högtiderna kommer från de hedniska traditioner de flesta häxor följer. Men även detta är individuellt, eftersom många högtider t.ex. yule, ostara (vårdagjämning), beltane och litha i stort sätt sammanfaller med jul, (påsk), valborgsmässoafton och midsommar så är det många som firar de högtiderna istället. Även om Ostara alltid infaller i mars så är firandet i princip det samma som påskfirandet. De andra högtiderna är: Imbolg (2/2), Lughnasadh (1/8) Mabon (höstdagjämning) och Samhain (31/10 Halloween och nyår för häxor). Vill man så kan man fira fredagen den 13 eftersom Frejas dag är fredag och hennes tal är 13.
Men som sagt så är allt det här ytterst individuellt och även inom häxkonsten finns det traditioner man kan följa, t.ex. den nordiska. Det är inget krav att man firar dessa högtider, man får fira vilka man vill, om man ens vill fira några. Man väljer själv.
För att citera Dannie Druehyld:
Att vara häxa är att leva i samklang med naturen [...]
Skogselva