Elden

Elden har ofta setts som mänsklighetens och civilisationernas hjälpare och vägledare. Elden skall tas på allvar, annars så kan det lätt bli farligt. Eldpersonens natur är energisk, passionerad men ibland nyckfull. De stjärntecken som präglas mest av detta är eldtecknen Väduren, Lejonet och Skytten. Antikens medicin sade att dessa personer lätt blev koleriska, och ett häftigt, eldigt humör var typiskt dessa.

I den grekiska myten är Prometevssagan särskilt känd. Prometevs, som tillhör en äldre gudasläkt, stjäl elden från gudarna och ger denna till människorna. Han hjälper således mänskligheten enormt genom att trotsa gudarna, men måste sedan ändå straffas genom att fjättras vid en bergstopp och torteras.

Salamandern anses i västerländsk tradition vara eldens elementarande. Måhända är han en mindre släkting till draken som i väst före kristendomen, precis som i dagens öst, snarare symboliserade positiv kraft än någonting annat. Salamandern ansågs bo i vulkaner, något som alkemisterna antagligen hade fått om bakfoten.

Vatten

Vattnets element kan både symbolisera det livgivande regnet och tvärtom, livlöshet och kyla. Havet var ofta skrämmande för forntidens människor, det var någonting mystiskt och gåtfullt. Havets gudar var skoningslösa och våldsamma. Något som bidrog till att havet var mytomspunnet var att någon form av vatten skulle passeras för att nå dödsriket.

De stjärntecken som vattnets element härskar över är Kräftan, Skorpionen och Fiskarna. Dessa tecken är kända för att lätt ta intryck från sin omgivning, en bra egenskap så länge intrycken är korrekta. Men tyvärr är de inte alltid det. Förr ansågs att ett flegmatiskt temperament kunde finnas hos människor födda i dessa stjärntecken.

Undinen kallas vattnets elementarande. Den brukar ta form av en ung vacker kvinna och påminner i sättet mycket om andra varelser i äldre folktro. Undinen är nämligen både lockande och förrädisk, precis som en sjöjungfru. Om en undin lyckades gifta sig med en man, så fick hon en odödlig själ, detta var nog mest ett uttryck för medeltidens allmänna rädsla för kvinnor.

Jord

Jordens element är ofta starkt förknippat med människans ursprung och ibland pratar man också om moder jord, som vi alla härstammar från. I många myter skapas människorna ur just jord. Ibland skapas de ur trä och dit är ju inte steget särskilt långt. Mycket av gamla tankesätt används fortfarande aktivt i modern religion, exempelvis vid begravningar då man återbördar människan till jorden.

Jordens element härskar av tradition över stjärntecknen Stenbocken, Oxen och Jungfrun. Personer födda i dessa stjärntecken skall därför visa upp egenskaper särskilt förknippade med jord. Man tänker då särskilt på stabilitet, ansvarsfullhet och praktisk läggning.

Gnomen anses vara jordens elementarande. Här finns klara paralleller med gammal folktro, då gnomen är en liten upptågslysten varelse som måste blidkas med gåvor. I de nordiska länderna var det den lille tomten som gällde. Han beskyddade just tomten, men fick han inte en skål gröt utställd till sig på jul så kunde han bli elak.

Luft

Luftens element kommer numera ofta litet i skymundan, men hade förmodligen en mycket stor betydelse förr i tiden då luften ännu inte erövrats av oss människor.Luften var vägen mellan människorna och gudarna, och att kunna flyga var antagligen då en ännu större önskedröm. I äldre mytologi bor ju ofta gudarna i himlen. Ibland kan luften dessutom representera tomhet och kaos.
I många skapelseberättelser är detta det ursprungliga i universum.

Förr i tiden ansågs en mängd mindre guddomar, som representerade de olika vindarna, bo i luften. Att be noga till dessa före en sjöresa var oerhört viktigt. Att spå i vind och väder har ju dessutom alltid varit lika populärt. Av tradition så härskar luftens element över stjärntecknen Vågen, Vattumannen och Tvillingarna. Speciella luftegenskaper är att vara medlande, kommunikativ och intellektuell. Enligt antikens läkare fick luftpersonen ibland ett sangviniskt temperament.

Sulfiderna är luftens elementarande. Dessa var genomskinliga, lätta och ansågs kunna kommunicera med det gudomliga. Att som alkemist lyckas frammana en sulfid kunde således vara ett mycket eftersträvansvärt projekt.