Spännande, ska läsa det någon annan dag när jag inte är helt trött i huvudet. Har hemtentat hela dagen idag. 

Det tycks mig att det mesta som hör livet tid på den tiden var djävulens förtjänst, eller varför skulle det annars ha varit så fel? 

Kul inlägg, jag tycker svenskan var vackrare på den tiden. Kan vi inte återgå till den varianten?

Tycker beskrivelsen av trolldom var mest intressant.

Jo, det stämmer. Religionen och prästerna hade ju en stor makt förr. Att folk såg spöken var ett tecken på att djävulen hade manipulerat med dina sinnen så du såg och upplevde saker som inte finns. Säkert var den stackars vargen också djävulens verk.

Jag håller med dig om språket…..det var vackrare på den tiden..me like!!

Religion är krångligt ibland, om Gud nu skapade både människa och alla djur så kan väl inte vargen vara mer ond än andra djur? Konstigt… det är så wierdo (ett uttryck jag försöker få att sätta sig bland folket).

Ja, det har du rätt i när det gäller vargen….finns ingen anledning till att den skulle vara med ondsint.

Precis. Björnen som tycks vara farligare för människan beundrades väl för sin styrka på den tiden? Om jag inte minns fel.

Jo, det kanske du ha rätt i. Men nu läste jag nyligen i en annan bok att även björnen inte stod så högt i kurs. Allt som dödar boskapen var inte omtyckt och det var skottpengar på t.ex varg, björn och räv…

#7 Nej, det är klart, det kan ju inte ha varit populärt ens på den tiden.

Jag är inte farlig !

Både varg och björn var magiska djur och därför pratade man aldrig om dem som varg och björn. Dörför har de fått en massa öknamn eftersom man inte vågade namna dem vid namn. Vargen var bara ett skadligt djur som tog olika tamdjur. Endast hans skinn var användbart.

Björnen hade också ett gott kött och sedan björnen dödats var det vanligt att man bad hans ande om förlåtelse. Särskilt hos den svedjefinska kulturen spikades skallen upp på en tall på en holme eller udde. Eftersom anden inte kunde färdas över vatten kunde den döda björnens ande inte skada någon.

Man måste komma ihåg att tillgången på vilda djur som föda åt rovdjuren var mycket sparsamma. Älgen sällsynt och rådjur fanns inte alls i varken norra eller mellersta Sverige. Björnen åt ju huvudsakligen vegetabiliska föda, men kunde ändå ta lite kött emellanåt.

Ja, egentligen är det inte alls konstigt att vargar och björnar tog tamdjur som byten och därför blev avskydda. Folk var fattiga förr på landsbygden och hade kanske bara en eller två kor eller ett par lamm eller vad det nu var och om dessa blev dödade av rovdjur var ju en fruktansvärd förlust. På den tiden då boken häröver gavs ut så var det mycket vargar och även björnar långt ner i landet. På den tiden var det ju så mycket tystare också, så att rovdjuren var ju överallt utan att bli skrämda!!

Jag vill nog inte hålla med om att det var tystare förr. Det var verksamhet i hela landet och verksamheter var inte så tysta. Det var också folk överallt i skogen. Under sommaren fanns det verksamhet i varje fäbod.

#9 Säkert det?  

Det är intressant med noaord, får mig att tänka på en helt annan sak som inte har med tråden att göra. Det finns en någorlunda lång å i Västergötland, som rinner förbi där jag bor som heter Nossan. När man läser om den i lokalhistoriska böcker så förklarar de att ordet "nossan" var fornsvenska för "smycke" och användes som noaord.

Saker som varg och björn fattar jag, men en å? Vad var de rädda för?

Bjornen - Visst var det en hel del verksamheter som gav (o)ljud ifrån sig. Men om man tänker sig på 1700-talet och 1800-talet så fanns det ju inga bilar, flygplan, helikoptrar, radioapparater, motorvägar…etc..etc.

Dessutom så var det ju mycket större fredade ytor för djuren…nu håller ju nästan ödemarkerna att försvinna (iaf i södra Sverige) och de stackars djuren får ju mindre och mindre yta att leva på och ljuden tränger ju på ännu mer med mindra yta.

Skogis - vad menar du med noaord?

Vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Sannolikt vardet kanske som minst vid 1800-talets mitt, strax före den stora bruksdöden (efter tysk-franska kriget).

Puust….jag ger upp…men håller inte med!!!

Ett noaord eller noanamn är ett ord man använder istället för det verkliga ordet, eftersom detta skulle kalla fenomenet till sig. Man var rädd för att ulven skulle komma om man sade just ulv så istället sade man varg. Djävulen kallades för hin håle, m.fl. Det är det som Bjornen talar om i #9 alltså.

Skogis - Aha, då förstår jag…tack!!

De nada, Ghostis.

Bjornen - Har funderat lite på det där om skogsmängden. Du kan nog ha rätt, för tänk så mycket bokskog t.ex som gick åt till skeppstillverkning. Men vad som däremot är störande numera för djuren är att det går stora tungt trafikerade vägar genom skogarna och all störning uppifrån…så vi ser det kanske på olika sätt, men båda har nog rätt

Barrskogen kolades bort eller användes som tillmakning. Björkskogen gjorde man pottaska av. Ekskogen gjorde man skepp av. Stora arealer var odlade i form av åkrar, ängar och hagar samt fäbodar. En gissning att mer än halva dåtida mer eller mindre odlade marken är numera skogbeväxt.

Gustav Vasa införde planteringstvång av ek och att de inte fick avverkas annat än till skeppsbygnad. En del lövträd hamlades eller blev bastkälla.

Flera socknar införde planteringstvång av träd i byarna i olika byaordniongar under 1700-talet (många norrländska landskap), som fastställdes av länsstyrelserna.

Jag menar naturligtvis ekskog till skeppen…det blev fel där

Hela södra Sverige var ju full med Ek innan skeppindustrin satte igång.

Jag är imponerad över hur mycket du är insatt i detta och beundrar dig för det

Jag kom att börja att tänka på en annan sak här….undra hur det lät när dom pratade på denna tiden med utgångsläge från den gamla texten?

Nu är det ju inte så komplicerat…..jag har nyss köpt två jättestora böcker (kungliga förordningar och stadgar) från 1706 och då är skriftspråket mycket mer annorlunda eller komplicerat om man så vill!!

Skillnaden mellan talspråk och byråkratiskt text var mycket stor och de var lite svårt för allmogen att förstå byråkratitexten.

Vanligt folk skrev dock oftast som de talade. Jag tror att de flesta som inte förstår dialekt skulle ha svårt att förstå vad de sa. Jag skulle nog inte ha något problem eftersom jag normalt talar en ålerdomlig dialekt. Det är inte ovanligt att jag måste översätta en del ord för andra, då de inte förstår mig.

Grammatiken var också mycket mera komplicerad mot dagens moderna språk.

Jag själv har inga problem att förstå det ålderdomliga språket även på byråkratikspråk, då jag skrivet av tusentals olika dokument från 1500-talet och framåt.

#22 Jag tror Bjornen har rätt. Precis som idag, egentligen, så var det nog stor skillnad mellan skrift- och talspråk. Man pratade nog på dialekt.

Jag minns inte exakt årtal, men jag tror det kan ha varit på 1800-talet åtminstone, så ansågs det mycket outbildat att uttala orden precis som de stavades. Man skulle prata på det sätt som idag anses outbildat. Man skulle säga: "asså" istället för "alltså", "ho va ju de" istället för "hon var ju det" eller "ha sa ju de" istället för "han sade ju det". Nu har jag väl utgått ifrån min "bonniga" dialekt från västgötska landsbygden, men jag hoppas poängen framgår. 

Detta förändrades genom åren när lärarna började flytta runt och då de inte nödvändigtvis kunde dialekten i regionen så tog de det säkra före det osäkra och talade så som det stod.

(Jag talar inte skaraborgska, så därför stämmer det inte nödvändigtvis överens med vad t.ex. Wikipedia säger om västgötska, för där nämns bara skaraborgska, trots alla varianter västgötska som egentligen finns.)

Haha….själv har jag en blandning mellan småländska, skånska och Göteborgska…låter märkligt!! Det blir väl så när man flyttar runt!!

Det blir nog det, Ghostis. Mor min är förstås skaraborgare, så jag är nog en blandning av skaraborgska och sjuhäradska…

Okay Skogis…..och om inte jag är helt fel ute så bor du väl nästan i gränstrakterna också??

Ja, det gör jag nog, men det är stor skillnad, även här vid gränsen. Det är intressant hur man kan prata så olika fast att man bor så nära varandra.

Ja precis….bara här inom Göteborg så skiljer det en del

I min socken Enviken brukar jag tala om tre olika dialekter, och jag hör lite skillnad på från vilken by de kommer från. I vissa gränsområden är dialektgränsen mycket skarp och dialekten skiljer sig mellan gårdarna vid gränsen. Ibland är denna gräns bara ett fåtal meter.

Ja det skiljer mycket. Är det många fäbodar i Enviken??

Antalet fäbodar i Enviken har varit många och det beror på vilken tid vi pratar om. Totalt har det nog funnits ett 40-tal fäbodar. En del blev fast boende under 1500-talet och några blev nerlagda under tidiga 1700-talet. Andra blev anlagda i slutet av 1600-talet och till slutet av 1800-talet. Under förra året fanns tre fäbodar med djur på.

Okay, anledningen till att jag frågar är att jag köpte en gammal antik nyckel ifrån Enviken…

Berätta gärna mera om ålder och ursprung. Gärna bild. Om du vill får du gärna skicka till min epostadress bjorn.en@telia.com

Berätta gärna mera om ålder och ursprung. Gärna bild. Om du vill får du gärna skicka till min epostadress bjorn.en@telia.com

Nej, det är ingen mening…..ärligt talat så blev jag blåst på det köpet. Jag vann en auktion på Tradera och det stod att nycklen skulle vara från 1800-talet och handsmidd……men man kan se att den är svetsad!!

Men jag har riktigt gamla äkta handsmidda nycklar….1500 och 1600-tal…men om dessa är från Enviken eller inte, vet jag inte?!!

Vad trist på nyckeln, men du kan ju gärna få lägga upp bilder på de andra nycklarna, bara för skojs skull, om du vill.

Redigerad

Redigerad

För mig ser alla nycklar ut som typiskt 1800-tal. Nu är det svårt att med bara bilder åldersbestämma nycklar.

På Scarabé sa dom att det är 1600-tal eller sent 1500-tal och dom är experten på just sånt. Det var inte dom som jag köpte den av, så det var inget försäljningsknep.

Den stora svarta påstods vara från 1800-talet, men den kan lika gärna vara tillverkad under 2011.

Det är intressant ändå hur de utvecklas, den nedersta i #38 är ganska simpel och så har de blivit allt mer avancerade.

#39 Det var små nycklar, är du inte rädd för att tappa bort dem?  Den största av dem, har den gått till något (som till en jättes dörr), eller har det alltid varit dekoration?

Dom är inte så små, alla är över 12 cm….den största (falska) är ca 22 cm. Riktigt gamla nycklar var simpla.

Jo visst, men den falska var extra stor.  Jag vet att de var simpla, men man ser ju verkligen utvecklingen på den bilden. Den du blåstes på är ju mer avancerad än den längst ned.

Japp, allt har sin utveckling…..det var nog inte så svårt att dyrka låsen på den tiden

Vanligtvis blev nycklarna enklar och enklare ju nyare de är. De mest komplicerade låsen och nycklarna var 1400-1600-tal.

Skogis, kan du vara så snäll att ta bort denna tråden, tack!!

Nyckel från år 1667

#46 Okej, intressant, men låter konstigt. Hur kommer det sig att de blev mindre avancerade?

Mekanik var som mest utvecklad i Europa under 1400-talet och i Sverige under 1600-talet och tidiga 1700-talet, bland annat genom Polhem.

Förr fanns ordentliga lås till visthusboden eller härbret samt kistan med värdeföremålen och där fanns ordentliga dyrkfria lås. Kyrkans penningkista krävde oftast tre olika nycklar för att kunna öppnas. Övriga dörrar hade enkla stängningsordningar och oftast utan köpta dyra lås. Senare blev det vanligare att man hade enkla lås på de flesta dörrar.

I dagens läge är kanske det enkla låset gjort av bara en träkloss med en massa hål i, det allra säkraste låset eftersom ingen förstår sig på det enkla låset.

Så ett enklare lås är svårare att bryta upp än ett avancerat? Där ser man.

Förr kunde alla öppna dörrar med "träläs" med en böjd järnten. Men idag är det nog mycket svårt när man inte förstår konstruktionen.

Okej, men det är där jag inte riktigt hänger med. Menar du att man förstod konstruktionen på de avancerade låsen bättre?

När tekniken var som mest komplicerad, då var det lite av tävling att konstruera avancerade lås. Dessa var mycket dyra och de användes på endast de viktigaste dörrarna. Övriga hade inte ens lås utan bara stängningsanordningar.

Senare blev det vanligare med lås på alla dörrar och då använde man enklare och billigare lås. Med fönster och lite enklare byggnadskonstruktioner gjorde att det fanns möjligheter att ta sig in utan att gå vägen via låset och då fanns inget behov av avancerade dyra lås. Likaså börjar dörrarna på husen bli utgående och då fanns ju möjlighet att ge sig på gångjärnen istället för låset. Man frångick vanligen från att göra dubbla bottnar på härbret. Med dubbla bottnar förhindrade man möjligheten att borra sig igenom golvet och stjäla säden den vägen.

Som enkla stängningsordningar kunde man använda träklossar med hål i som var mycket enkel att öppna för alla. Dessa är nog nu helt inbrottssäkra för ingen föstår den enkla konstruktionen.

Okej, då tror jag att jag förstår.

Tänk så felunderrättad man kan bli om man tittar på för många deckare och använder sig av Wikipedia för att inhämta fakta….beklagligt!

Nocturnus furor fastidiosus!!

Jag tror jag har ett hum om vad det där betyder  men du får gärna översätta ändå.

Spöket är ledsen…typ Är det rätt? Du vet bättre än jag skogis. Det kanske inte är rätt men jag menar det jag skriver…attt jag ber om ursäkt!!

Vad säger du om "Nocturnus furor" då?

Okej, då sade du nog motsatsen till vad du ville säga för det betyder ordagrant "det nattliga raseriet fullt av vrede".

Fastidiar (verbet) på spanska betyger "förarga" eller "jävlas med".

Jag skulle säga "veniam ab tibi lemur petet"  (lemur = spöke)

Det märks att man inte kan använda sig av latinsk lexikon….där står det Nocturnus furor = spöke och fastidiosus = ledsen…..alltså spöke ledsen.

Hmm….det ska alltså vara latin…inte spanska!

"Fastidiar" kommer ju ifrån latinets fastidio(sus). På latin skulle det kanske kunna betyda "upprörd" förstås. Jag använder också Lexikon, som egentligen har ganska få ord (27 000), men med tanke på att furier (furiae på latin) i grekisk mytologi (som romarna kopierade rakt av) var hämndgudinnor så tror jag inte att "spöke" så som du menar det heter "nocturnus furor".

Vad använde du för Lexikon? 

Denna: http://home.student.uu.se/jowi4905/cavallin/

Den är nog bra, fast det gäller ju att veta vilket ord man ska välja, och det brukar vara det som står först.